Är det normalt att känna att det fattas något utan att ens ha haft det?
Det låter nog lite konstigt , och det är precis vad jag känner mig.
Under senaste tiden har jag mått så sjukt bra, det har lixom känts som om allt var som det skulle igen.
Kunde le bara för att le, hade inte hänt något speciellt men endå så kände jag för att le.
Och bara på några sekunder så kan man sumpa det. Jag vet att jag gjorde fel , men det är männskligt att göra fel.
Misstag är till för att göras för att man ska kunna lära sig av dom, men tyvärr så kommer vissa i kläm när tar vissa beslut eller begår misstagen. 
Ska man inte förlåta? Alla förkänar en andra chans.

Gli errori sono qualcosa da fare, per imparare a non eseguire sentenze